{"id":5343,"date":"2023-05-12T16:52:44","date_gmt":"2023-05-12T11:52:44","guid":{"rendered":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/?p=5343"},"modified":"2023-05-16T16:55:59","modified_gmt":"2023-05-16T11:55:59","slug":"ozbekstan-respublikasinin-jana-redakciyasinda%c7%b5i-miynet-kodeksi-jana-normalar-mazmuni","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/archives\/5343","title":{"rendered":"\u00d3zbekstan Respublikas\u0131n\u0131\u0144 ja\u0144a redakciyas\u0131nda\u01f5\u0131 Miynet kodeksi, ja\u0144a normalar mazmun\u0131"},"content":{"rendered":"<p>H\u00e1r kim miynet etiw, erkin k\u00e1sip ta\u0144law n\u0131zamda belgilengen t\u00e1rtipte jum\u0131ss\u0131zl\u0131qtan qor\u01f5an\u0131w huq\u0131q\u0131na iye. Shaxslard\u0131\u0144 bul huq\u0131qlar\u0131 Konstituciyam\u0131zda h\u00e1m Insan huq\u0131qlar\u0131 boy\u0131nsha d\u00fanya j\u00fazlik Deklaraciyas\u0131 normalar\u0131nda h\u00e1m belgilengen. Konstituciya normas\u0131n\u0131\u0144 islewin t\u00e1miynlew, shaxslard\u0131\u0144 b\u00e1ntlik h\u00e1m miynet qatnas\u0131qlar\u0131 menen baylan\u0131sl\u0131 huq\u0131q h\u00e1m minnetlemelerin t\u00e1rtipke sal\u0131w maqsetinde m\u00e1mleketimizde birinshi m\u00e1rte 1995-j\u0131lda Miynet kodeksi qab\u0131l etilgen edi. Biraq bul kodeks normalar\u0131n\u0131\u0144 h\u00e1zirgi zaman talaplar\u0131na tol\u0131q r\u00e1wishte juwap bere almay at\u0131r\u01f5anl\u0131\u01f5\u0131, onda\u01f5\u0131 baz\u0131 normalar\u0131n\u0131\u0144 \u00e1meliyatqa kiritiliwinde qatar mashqalalar j\u00fazege kelgenligi bul tarawda\u01f5\u0131 m\u00fan\u00e1sibetlerdi t\u00fapten reformalaw z\u00e1r\u00fariyat\u0131n j\u00fazege keltirdi. N\u00e1tiyjede B\u00e1ntlik h\u00e1m miynet qatnas\u0131qlar\u0131 ministrligi t\u00e1repinen Miynet kodeksini\u0144 ja\u0144a redakciyas\u0131 joybar\u0131 Oliy Majlis palatalar\u0131 t\u00e1repinen maqulland\u0131.<\/p>\n<p>2022-j\u0131ld\u0131\u0144 28-oktyabr k\u00fani m\u00e1mleket bassh\u0131s\u0131 t\u00e1repinen \u201c\u00d3zbekstan Respublikas\u0131n\u0131\u0144 Miynet kodeksin tast\u0131y\u0131qlaw haqq\u0131nda\u201d\u01f5\u0131 N\u0131zam\u0131 imzaland\u0131. Miynet kodeksi\u00a0 qab\u0131l etilgeninen keyin 6 ay etip, ya\u01f5n\u0131y\u00a0 2023-j\u0131l 30-aprelden baslap k\u00fashke kiredi.<\/p>\n<p>Ja\u0144a redakciyada\u01f5\u0131 Miynet kodeksi 2-q\u0131sm\u0131nan \u201cUl\u0131wma qa\u01f5\u0131ydalar\u201d h\u00e1m \u201cArnawl\u0131 b\u00f3lim\u201d nen, 7-b\u00f3limnen, 581-statyadan ibarat, 1-b\u00f3lim \u201cUl\u0131wma qa\u01f5\u0131ydalar\u201d, 2-b\u00f3lim \u201cMiynet taraw\u0131nda\u01f5\u0131 sociall\u0131q sheriklik\u201d, 3-b\u00f3lim \u201cJum\u0131sqa jaylast\u0131r\u0131w\u201d, 4-b\u00f3lim \u201cJeke t\u00e1rtiptegi miynetke baylan\u0131sl\u0131 qatnas\u0131qlar\u201d, 5-b\u00f3lim \u201cX\u0131zmetkerlerdi k\u00e1sipke tayarlaw, qayta tayarlaw h\u00e1m olard\u0131\u0144 q\u00e1niygeligin as\u0131r\u0131w\u201d 6-b\u00f3lim \u201cAyr\u0131m kategoriyada\u01f5\u0131 x\u0131zmetkerler miynetin huq\u0131q\u0131y jaqtan t\u00e1rtipke sal\u0131wd\u0131\u0144 \u00f3zine t\u00e1n \u00f3zgeshelikleri\u201d, 7-b\u00f3lim \u201cX\u0131zmetkerlerdi\u0144 miynet huq\u0131qlar\u0131n qor\u01f5aw, miynet tart\u0131slar\u0131n k\u00f3rip sh\u0131\u01f5\u0131w\u201d dep atalad\u0131.<\/p>\n<p>Atap aytqanda ja\u0144a Miynet kodeksine kiritilgen \u00e1hmiyetli \u00f3zgerislerden biri x\u0131zmetkerdi\u0144 dem al\u0131s k\u00fani menen baylan\u0131sl\u0131. M\u00e1selen, eger dem al\u0131s k\u00fani islenbeytu\u01f5\u0131n bayram k\u00fanine tuwr\u0131 kelip qalsa, dem al\u0131s k\u00fani bayramnan keyingi k\u00fange k\u00f3shiriliwi belgilendi. Bunnan t\u0131sqar\u0131, jum\u0131s k\u00fani dawam\u0131nda x\u0131zmetkerge dem al\u0131s h\u00e1m awqatlan\u0131w ush\u0131n beriletu\u01f5\u0131n t\u00e1nepislerdi\u0144 dawam\u0131yl\u0131\u01f5\u0131 h\u00e1m n\u0131zamda k\u00f3rsetip \u00f3tildi h\u00e1m 30 minuttan eki saatqa shekem bol\u01f5an m\u00faddet penen shegaraland\u0131. \u00c1meldegi n\u0131zamsh\u0131l\u0131q normalar\u0131na k\u00f3re, bul t\u00e1nepislerdi\u0144 mu\u01f5dar\u0131 sh\u00f3lkemni\u0144 ishki miynet t\u00e1rtip qa\u01f5\u0131ydalar\u0131nda, smena grafiklerinde h\u00e1m basqa ishki lokal h\u00fajjetlerde belgilenedi. J\u0131ll\u0131q tiykar\u01f5\u0131 miynet dem al\u0131slar\u0131 e\u0144 kem m\u00faddetini\u0144 dawam\u0131yl\u0131\u01f5\u0131 h\u00e1m uzayt\u0131r\u0131ld\u0131. \u00c1meldegi miynet n\u0131zamsh\u0131l\u0131\u01f5\u0131na k\u00f3re, h\u00e1r j\u0131l\u0131 tiykar\u01f5\u0131 e\u0144 kem miynet dem al\u0131s\u0131\u00a0 15 k\u00fandi qurayd\u0131. Ja\u0144a Miynet kodeksinde bolsa bul m\u00faddet\u00a0 21 kalendar k\u00fani etip belgilendi. Sebebi xal\u0131qaral\u0131q Miynet sh\u00f3lkemini\u0144 \u201cHaq t\u00f3lenetu\u01f5\u0131n miynet dem al\u0131s\u0131 haqq\u0131nda\u201d\u01f5\u0131 Konvenciyan\u0131\u0144 3-statyas\u0131nda bir j\u0131ll\u0131q jum\u0131s\u00a0 ush\u0131n beriletu\u01f5\u0131n miynet dem al\u0131s\u0131 mu\u01f5dar\u0131 h\u00e1r qanday halatta 3 jum\u0131s h\u00e1ptesinen kem bolmaw kerekligi belgilengen. Kiritilgen bul \u00f3zgeriske k\u00f3re, x\u0131zmetkerdi\u0144 j\u0131ll\u0131q tiykar\u01f5\u0131 miynet dem al\u0131s\u0131 m\u00faddeti xal\u0131qaral\u0131q standartlar\u01f5a muwap\u0131qlast\u0131r\u0131ld\u0131. X\u0131zmetkerlerge j\u0131l dawam\u0131nda beriliwi m\u00famkin bol\u01f5an is haq\u0131\u00a0 saqlanbaytu\u01f5\u0131n dem al\u0131st\u0131\u0144 m\u00faddetlerine h\u00e1m \u00f3zgerisler kiritildi. \u00c1meldegi Miynet kodeksinde x\u0131zmetkerge\u00a0 bir j\u0131lda uza\u01f5\u0131 menen 3 ay\u01f5a shekem is haq\u0131 saqlanba\u01f5an dem al\u0131s beriliwi m\u00famkinligi n\u00e1zerde tut\u0131l\u01f5an. Biraq ja\u0144a Miynet kodeksi normalar\u0131na k\u00f3re, karantin sharalar\u0131 \u00e1melge as\u0131r\u0131l\u0131p at\u0131r\u01f5anda, ayr\u0131qsha ja\u01f5day j\u00fazege kelgende h\u00e1m p\u00fatkil hal\u0131qt\u0131\u0144 yaki on\u0131\u0144 bir b\u00f3legini\u0144 \u00f3mirine yaki normal jasaw sharayatlar\u0131na q\u00e1wip sal\u0131wsh\u0131 basqa ja\u01f5daylarda x\u0131zmetker 6 ay\u01f5a shekem is haq\u0131 saqlanba\u01f5an dem al\u0131s al\u0131w\u0131 m\u00famkin. So\u01f5an baylan\u0131sl\u0131 bol\u01f5an \u00e1hmiyetli ja\u0144al\u0131qlardan j\u00e1ne biri x\u0131zmetkerge is haq\u0131 q\u0131sman saqlanatu\u01f5\u0131n dem al\u0131slar beriw haqq\u0131nda normalar h\u00e1m kiritildi. \u00c1meldegi Miynet kodeksinde bunday normalar s\u00e1wlelenbegen.<\/p>\n<p>Sonday-aq, x\u0131zmetkerler ush\u0131n unaml\u0131 bol\u01f5an \u00f3zgerislerden j\u00e1ne biri sonnan ibarat, keleshekte is haq\u0131 yaki basqa t\u00f3lemlerdi\u0144 t\u00f3lew m\u00faddeti keshiktirilgen k\u00fanler ush\u0131n kompensaciya al\u0131w huq\u0131q\u0131na iye bolad\u0131. Bul pull\u0131 kompensaciya \u00d3zbekstan Respublikas\u0131 Orayl\u0131q bankini\u0144 sol waq\u0131tta\u01f5\u0131 \u00e1melde bol\u01f5an qayta qarj\u0131land\u0131r\u0131w\u0131 stavkas\u0131nan kelip sh\u0131qqan halda t\u00f3lenedi h\u00e1m on\u0131\u0144 mu\u01f5dar\u0131 keshiktirilgen h\u00e1r bir k\u00fan ush\u0131n us\u0131 qayta qarj\u0131land\u0131r\u0131w stavkas\u0131n\u0131\u0144 10 pay\u0131z\u0131 mu\u01f5dar\u0131nda belgilendi. Tiykar\u01f5\u0131 \u00f3zgerislerden j\u00e1ne biri ja\u0144a Miynet kodeksi k\u00fashke kirgennen so\u0144 jum\u0131s beriwshiler \u00f3z baslamas\u0131na k\u00f3re, x\u0131zmetkerdi pensiya\u01f5a sh\u0131qqanl\u0131\u01f5\u0131 m\u00fan\u00e1sibeti menen jum\u0131stan bosata almayd\u0131. \u00c1meldegi Miynet kodeksi normalar\u0131nda jum\u0131s beriwshini\u0144 baslamas\u0131na k\u00f3re, keminde 2 ay ald\u0131n eskertken halda x\u0131zmetkerdi n\u0131zamda n\u00e1zerde tut\u0131l\u01f5an pensiya jas\u0131na tol\u01f5annan keyin jum\u0131stan bosat\u0131w m\u00famkinligi keltirilgen edi. Biraq ja\u0144a Miynet kodeksinde x\u0131zmetkerdi\u0144 pensiya jas\u0131na tol\u0131w\u0131 m\u00fan\u00e1sibeti menen jum\u0131s beriwshi t\u00e1repinen bosat\u0131l\u0131w\u0131 m\u00famkinligi haqq\u0131nda\u01f5\u0131 b\u00e1nt al\u0131p tasland\u0131.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Miynet kodeksini\u0144 ja\u0144a redakciyada jeke t\u00e1rtiptegi miynet tart\u0131s\u0131n\u0131\u0144 k\u00f3rip sh\u0131\u01f5\u0131w\u0131 ush\u0131n sudqa m\u00far\u00e1jat etiw m\u00faddetleri \u00f3zgertirilgen, ya\u01f5n\u0131y jum\u0131sqa tiklew tart\u0131slar boy\u0131nsha-x\u0131zmetkerge ol menen miynet sh\u00e1rtnamas\u0131 biykar etilgenligi haqq\u0131nda\u01f5\u0131 buyr\u0131q k\u00f3shirmesi taps\u0131r\u0131l\u01f5an k\u00fannen 3-ay (\u00e1meldegi Kodekste 1-ay edi),\u00a0 basqa miynet tart\u0131slar\u0131 boy\u0131nsha-x\u0131zmetker \u00f3zini\u0144 huq\u0131q\u0131 buz\u0131l\u01f5anl\u0131\u01f5\u0131 haqq\u0131nda bilgen yaki biliwi kerek bol\u01f5an k\u00fannen baslap alt\u0131 ay (\u00e1meldegi Kodeks boy\u0131nsha 3-ay edi) belgilengen.\u00a0 Qullas\u0131 ja\u0144a Miynet kodeksinde x\u0131zmetkerdi\u0144 huq\u0131q h\u00e1m minnetlemelerine baylan\u0131sl\u0131 k\u00f3plep ja\u0144al\u0131qlar \u00f3z k\u00f3rinisn tapqan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Saodat Qay\u0131pnazarova Alimbetovna,<\/strong><\/p>\n<p><strong>Qaraqalpaqstan Respublikas\u0131 sud\u0131\u00a0sudyas\u0131\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e1r kim miynet etiw, erkin k\u00e1sip ta\u0144law n\u0131zamda belgilengen t\u00e1rtipte jum\u0131ss\u0131zl\u0131qtan qor\u01f5an\u0131w huq\u0131q\u0131na iye. Shaxslard\u0131\u0144 bul huq\u0131qlar\u0131 Konstituciyam\u0131zda h\u00e1m Insan huq\u0131qlar\u0131 boy\u0131nsha d\u00fanya j\u00fazlik Deklaraciyas\u0131 normalar\u0131nda h\u00e1m belgilengen. Konstituciya normas\u0131n\u0131\u0144 islewin t\u00e1miynlew, shaxslard\u0131\u0144 b\u00e1ntlik h\u00e1m miynet qatnas\u0131qlar\u0131 menen baylan\u0131sl\u0131 huq\u0131q h\u00e1m minnetlemelerin t\u00e1rtipke sal\u0131w maqsetinde m\u00e1mleketimizde birinshi m\u00e1rte 1995-j\u0131lda Miynet kodeksi qab\u0131l etilgen edi. Biraq [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5344,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[158],"tags":[],"class_list":["post-5343","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-janaliqlar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5343","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5343"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5343\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5345,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5343\/revisions\/5345"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5343"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5343"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/qaraqalpaqstan.sud.uz\/qql\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5343"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}